Missbruksutredningen

Så här såg artikeln ut i GT:s
pappersversion, där jag och Kent
står som författare.

För en tid sedan skrev jag och Kent Wetterskog på GT debatt om missbruksutredningen. Jag tänkte vänta till GT i sin webb version fick rätt skribenter, innan jag bloggde om den. Jag inser nu att GT inte tänker rätta till sin webb version, så jag bloggar lite tankar om artikel ändå. Läs artikeln här.

Missbruksvården i Sverige är i kraftigt behov av förbättring. Utredningen pekar på den största bristen i missbruksvården, den moraliserande inställningen till missbruket. Personer med missbruksproblematik får inte tillgång till vård och skrivs ut efter återfall. Att vårdens kvalitet är beroende på vart man bor och inte på vad man behöver. Personer med missbruksproblematik hamnar mellan stolar när vården har flera olika huvudmän. Läs mer om missbruksvården här.

Det är bra att utredningen tydligt tar ställning för att substitutionsbehandling och sprututbytesprogram samt att personer med missbruk själva ska få en större roll i planeringen av vården.

Det är synd att utredningen tar ställning för att samla all missbruksvård under en huvudman och förespråkar att sjukvården ska ta det ansvaret. Detta ställningstagande har skapat problem, de remissyttrande som inkommit är oense i denna fråga. Jag själv tror att det är fel väg att samla missbruksvården under sjukvården. 

Anledningen är:

• Sjukvården tar idag inte sitt ansvar för dessa personer, att då öka sjukvårdens ansvar är fel.
• Då flera personer med ett missbruk begår även brott, vilket gör att kriminalvården kommer att vara en ytterligare huvudman. Andra personer med missbruk arbetar, vilket gör att företag och försäkringskassan kommer att ha ett ansvar. Det kommer alltså inte att bli en huvudman. Frågan är om sjukvården eller socialtjänsten är mest lämpad att samarbeta med dessa andra huvudmän.
• Vissa personer med missbruk har svårt att själv ta ansvar för sin vård, att komma på utsatta tider och hålla en vårdkontakt. Dessa personer kommer att få stora problem om sjukvården tar över.

Jag anser att det delade huvudmannaansvaret borde fortsätta, men vården behöver utvecklas. Jag ser gärna mer av samfinansierade enheter där sjukvård, socialtjänst, kriminalvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen samordnar vårdinsatserna.

Hur man än tycker i dessa frågor måste ansvarig minister Maria Larsson komma ut i debatten och diskutera och föra dialog med alla parter, för att så snart som möjligt komma med tydliga besked om missbruksvården. Den tystnad som nu råder ligger som en våt filt över allt utvecklingsarbete i kommuner och landsting.

Jag har tidigare skrivit om missbruksvården här och här.

I media: SvD, SVT Debatt.